”Kommunikationen inom patrullen – sett ur ett bastaktiskt förhållningssätt” – detta är hela titeln på Petras och Malins uppsats. Precis som sina drygt 500 studiekamrater hade de ägnat de sista veckorna vid Polishögskolan åt uppsatsskrivande, redovisning och opponering av examensarbetet. Nu är de klara med studierna – och har fått pris för bästa examensarbete.
Vad handlar ert examensarbete om?
– Vårt examensarbete handlar om kommunikationen inom patrullen, kopplat till bastaktiken, berättar Malin.
– Vi har begränsat oss på kommunikationen före och under olika uppgifter, fortsätter Petra. Vi tog bort allt som kommer efteråt eftersom det blev för mycket.
Varför valde ni just det ämnet?
– Jag har läst kommunikation tidigare, säger Petra. Under våra medåkningspass märkte vi att poliserna inte sa så mycket utan att allt verkade hända automatiskt.
– Vi upplevde helt enkelt inte speciellt mycket kommunikation, lägger Malin till. Vi ville kolla om det är så generellt eller om det bara var slump.
Vad är den viktigaste slutsatsen ni har dragit?
– Vi har kommit fram till att det inte är så mycket kommunikation, berättar Petra. Ju vanligare ett uppdrag är desto mindre pratar patrullen. Blir det lite farligare ökar kommunikationen.
– Vårt arbete är baserat på iakttagelser som vi gjorde när vi åkte med patrullen och på enkäter, fortsätter Malin. Enkäterna visade att poliserna tyckte att de pratar betydligt mer med varandra än vad de i själva verket gör.
– Det har väl också med säkerhetstänkandet att göra. I enkla situationer kör man mer på rutin medan svåra situationer kräver mer kommunikation. Det är logiskt att kommunikationen ökar när det är nya problem. Man har ju samma utbildning och bastaktiken som gemensam grund vilket innebär att man vanligtvis vet vad som ska göras utan att behöva säga så mycket.
Vad var det roligaste med att skriva uppsatsen?
– Det roligaste var nog att kunna varva fältstudier med enkäter och kunna jämföra resultaten, menar Malin.
– Vi har inte kunnat dra stora slutsatser men vi har fått en idé om vad som sker i patrullen, lägger Petra till. Nu finns det en utgångspunkt för andra att jobba vidare med.
Hur fick ni vetskap om att ni skulle få priset för bästa examensarbete?
– Ungefär en månad före examensceremonin fick vi veta att vi var nominerade, berättar Malin.
– Men vi trodde ju inte att det blir vi så därför var vi ändå ganska lugna, menar Petra. De ropade ut vinnaren på examensdagen.
Hur kändes det?
– Det var roligt, säger Malin. Vi var glada och förvånade, det var ju ändå väldigt många andra intressanta arbeten.
– Det går alltid att utveckla och göra ännu mer, menar Petra.
Till exempel?
– Kroppskommunikationen har vi inte tittat på. Det var omöjligt att ta med det på samma gång men nu i efterhand skulle det vara kul att komplettera med det.
– Man skulle kunna videofilma och utvärdera filmerna efteråt, berättar Malin. De flesta tyckte att de använder kroppsspråk men vi har inte sett så mycket. Därför hade vi inget att diskutera när det gäller kroppsspråk.
– Det vore även roligt att titta på roller och rollfördelningen, lägger Petra till. Hur påverkar hierarkiska strukturer kommunikationen i patrullen.
Har ni något tips för dem som kommer att skriva examensarbete nästa termin?
– Det viktigaste är att börja i tid och att välja ett ämne som är intressant, menar Malin. Man måste avgränsa arbetet eftersom det lätt blir större än vad man tror från början.
Vad vill ni jobba med i framtiden?
– Det finns så mycket som man skulle kunna göra, säger Petra. Just nu är det ordningspolisen i Västerås som gäller och det är roligt att börja med det.
– Jag tror man kommer på det senare, lägger Malin till. Just nu låter allt intressant och spännande.