Fördelarna är bland andra att studenterna kan stanna kvar på sina hemorter under studierna och att rekryteringen till yrket kan breddas.
För landets alla polismyndigheter är det en möjlighet att rekrytera poliser som troligen vill stanna kvar i samma område efter avslutad utbildning. Det finns dock ingen garanti att man får praktikplats vid den myndighet där man bedrivit studierna. Distansstudenterna konkurrerar med alla andra sökanden.
Eftersom behovet av poliser varierar för de olika regionerna är det också olika polismyndigheter som är med och genomför utbildningen från år till år. Rekrytering och urval till distansutbildningen sker på samma sätt som uttagningen till ordinarie utbildning vid Polishögskolan.
Distansutbildningen innehåller samma kurser som den traditionella utbildningen och är studiemedelsfinansierad. Polishögskolan är huvudansvarig för utbildningen, men det är instruktörer från den lokala polismyndigheten som svarar för det mesta av träningen i färdighetsämnen som till exempel självskydd, vapenhantering och bilkörning. I närheten av den polismyndighet som studenten är knuten till finns så kallade lärcentra. Där får studenterna tillgång till lokaler för studier och tentamen, men även teknisk utrustning som datorer och videokonferensutrustning.
Att studera på distans innebär att studenten kan läsa merparten av sina studier från sin hemort, men ungefär 12 veckor (av 80) träffas man på Polishögskolan för närutbildning. I övrigt bedrivs utbildningen delvis via internet, genom en särskild lärplattform för distansutbildning som heter Ping-Pong. Studenterna är indelade i studiegrupper utifrån deras geografiska placering, bland annat för att lättare kunna genomföra grupparbeten.
Att studera på distans kräver mycket disciplin, särskilt som man arbetar i grupp och är beroende av varandra för att klara uppgifterna. Men även för den egna kunskapsinhämtningen krävs disciplin och ett stort personligt ansvar eftersom studenten själv disponerar sin tid.
Utbildningen innebär mycket kommunikation och kontakt med myndigheter som polisen samarbetar med, t.ex. socialtjänst, räddningstjänst med flera. Studenterna kan tidigt etablera ett kontaktnät och en god översyn över sin egen och andra organisationer.
