Undervisningen utgår till viss del då från verklighetsbaserade polisiära händelser/situationer som de studerande skall analysera, skaffa kunskap om, fatta beslut om och handla utifrån.
Poliskunskap är kärnämnet i polisprogrammet. Studierna i poliskunskap inriktas på polisens uppgifter, regelverk och grundläggande metoder. Juridik och beteendevetenskap kompletterar poliskunskapen. Kurserna är så långt som möjligt integrerade.
Termin 1:
Polisens uppdrag och roll I
Grundkurs i straffrätt
Kriminologi och brottsförebyggande arbete
Termin 2:
Brottsutredande uppdraget I
Brottsutredande uppdraget II
Termin 3:
Trafik
ungdomar
Psykisk ohälsa, missbruk och social utsatthet
Termin 4:
Brottsutredande uppdraget III, brott i nära relation
Brottsutredande uppdraget IV, rasism, diskriminering och hatbrott
Polisens uppdrag och roll, II
Olika ämnen vävs in kontinuerligt, t.ex. kriminalteknik, informationsteknik (radio/data), självskydd och hälsa, akutsjukvård, mental träning, vapenanvändning/taktik och polisbilskörning.
Vetenskaplig metod och examensarbete
Under samtliga terminer läser studenterna vetenskaplig metod och termin 4 avslutas med en akademisk uppsats.
En vecka under termin 2 och 3 är avsatt för fältstudier, d.v.s praktik eller studiebesök på polismyndigheter, andra myndigheter eller organisationer som är viktiga samarbetspartners för polisen.
Undervisningsformer
Undervisningsformerna skiftar under de olika kurserna. Terminen består av 20 arbetsveckor, varav en vecka utgörs av fältstudier. I den utbildningsplanering som ligger till grund för Polisprogrammet är utgångspunkten att den lärarledda undervisningen omfattar ca. 25 timmar per vecka.
Några av de vanligaste undervisningsformerna är:
- Egna studier och egen träning
- Studiegruppsarbete
- Handledning
- Seminarier
- Resurstillfällen
- Föreläsningar
- Färdighetsträning
Kurserna avslutas med en examination som kan innehålla både teoretiska och praktiska moment.
Det går 24 studenter i varje klass. Varje klass är indelad i fyra studiegrupper, med sex studenter i varje, där grupparbetena sker. Gruppindelningarna görs om varje läsår så att alla studenter får tillfälle att arbeta med och lära känna varandra. Grupperna ansvarar för att finna egna arbetsformer och om det uppstår problem ska de helst lösas i gruppen.
Studerandeinflytande
Studerandeinflytandet på Polishögskolan sker i olika råd. Varje klass samlas till klassråd och väljer två representanter till Polishögskolans terminsråd. Rådet tar upp frågor som kvalitet i utbildningen, pedagogik, planering och samordning, examinationer med mera. Terminsrådet är rådgivande till kursledaren.
Det finns även ett programråd som diskuterar utbildningen, pedagogiken och studiemedlen. I programrådet, som är rådgivande för studierektor, ingår även företrädare för studenterna.
Det finns också andra forum för inflytande, t ex via Polisförbundet Studerandeförbundsområde Solna. De är ett forum för att förmedla åsikter, för kontakt och gemenskap. Studerandeförbundsområde Solna har också en bostadsförmedling.