För Polishögskolans del var givetvis frågan om den framtida polisutbildningen aktuell. Det är nu drygt två år sedan utredningens förslag presenterades om hur polisutbildningen ska utformas och bedrivas i framtiden (SOU 2008:39). Men ännu har inget beslut fattats i frågan. Utredningen föreslår bland annat att polisutbildningen förlängs med en termin till att omfatta tre år samt att den förläggs till universitet eller högskola. 
- Mycket talar för en reformering av polisutbildningen i den riktning som presenteras i förslaget, sa justitieministern. Men fortfarande finns en del frågor att ta ställning till.
- Om polisutbildningen blir treårig och förläggs till universitet, ska vi då utbilda ett överskott av studenter? Och vad händer med de polisiära arbetsmetoder som inte får spridas till allmänheten?
Justitieministern poängterade att det är viktigt med bredd och mångfald men tog även upp de fysiska krav och tester som dagens sökande till polisutbildningen måste uppfylla. Är det rätt att ta bort kraven och testerna vid en förändring av utbildningen? Det är ytterligare en fråga som behöver besvaras, menade Ask.
- Utbildningsförändringar är inte gratis och vi behöver bra underlag för att kunna fatta beslut, fortsatte justitieministern. Därför har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att se över kostnaderna för dagens polisutbildning och vad den skulle komma att kosta i framtiden.
- Beslut måste tas i någorlunda närtid och kostnadsanalysen är en viktig del i det beslutet.
Fortfarande är det alltså en hel del frågor att ta ställning till. En av dem är den viktiga frågan om polisstudenternas befogenheter under praktiktiden.
Under konferensen lämnade justitieministern inget besked om när man avser att fatta beslut om den framtida polisutbildningen.
Fakta
Varje län har en polisstyrelse som består av folkvalda politiker. Presidierna består av ordförande och vice ordförande i respektive läns polisstyrelse. Det är presidierna som leder polisverksamheten men länspolismästaren som ansvarar för verksamheten i polismyndigheten.