Grundutbildningen till polis har sin utgångspunkt i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Kommunikation, konstruktiv konflikthantering och bemötande är viktiga inslag som återkommer under hela utbildningen. I den del av utbildningen som omfattar Polisens nationella bastaktik ingår att utveckla färdigheter som att till exempel använda konfliktreducerande metoder.
Från dag ett på utbildningen arbetar vi med etikfrågor och värderingsövningar. Det handlar inte om en enstaka kurs utan det är en genomtänkt och integrerad del av hela utbildningen.
Det finns en rad konkreta utbildningsmoment under polisstudierna som fokuserar på etik och bemötande, bland annat handlar det om att polisstudenten ska arbeta med sina egna reaktioner och sitt förhållningssätt.
- Genom rollspel och övningar får studenterna agera i realistiska situationer, ibland i rollen som polis, och ibland som demonstrant eller gärningsman. Tanken är att studenten ska ställas inför olika scenarion och se vad som händer. Hur påverkas jag om jag utsätts för det här och hur kan mina värderingar påverka hur jag bemöter andra, är exempel på frågor som väcks, säger studierektor Anna Orhall.
Det är viktigt att Polisen är en lärande organisation. Etikfrågor får inte bli statiska. Diskussionen och debatten måste föras hela tiden. Det är på det sättet utbildningen kan utvecklas. Polishögskolan ska medverka till att lägga grunden till ett reflekterande förhållningssätt och ett livslångt lärande inom Polisen.
Som exempel på olika utbildningsmoment kan nämnas:
Motpartsintervju
I termin 1 genomför alla studenter en s.k. motpartsintervju. Motpartsintervjun går ut på att studenten ska intervju en person som har haft kontakt med polisen, det kan vara ett brottsoffer eller en gärningsman. Syftet med intervjun är att studenten ska fånga upp personens upplevelse av hur bemötandet med polisen kändes och sedan reflektera över detta.
Möte med ungdomar
Övningen går ut på att polisstudenten ska möta en grupp ungdomar i skolmiljö, gärna från en miljö långt ifrån sin egen. Studenten ska fundera kring vad som sker i mötet, vilka känslor och reaktioner det väcker och vad man kan göra för att skapa en fruktbar dialog och ett gott möte.
Delkursen Rasism och främlingsfientlighet
I termin 4 läser studenterna en kurs om rasism, främlingsfientlighet, homofobi och hatbrott. Förutom att få kunskap om rasistiska och homofobiska brott och metoder att förebygga och utreda dessa, så ägnas en betydande del av kursen åt att klargöra sambanden mellan vardagsrasimen och det öppna våldet. I det sammanhanget ägnas särskilt stor uppmärksamhet åt egna fördomars betydelse för bedömningar, maktutövning och kommunikation samt begreppet institutionell rasism, d.v.s. när en institution (såsom polisen, sjukvården eller skolan), ofta omedvetet, arbetar utifrån rasistiska föreställningar vilka systematiskt missgynnar utsatta grupper. Särskild tonvikt läggs på att betona att den institutionella rasismen inte handlar om enskilda rötäggs oegentligheter, utan får sin kraft just genom ett särskiljande synsätt
Handledningssamtal
Under hela polisutbildningen har studenterna handledningssamtal med en lärare. Under samtalen finns möjligheter att ventilera, reflektera och problematisera runt det man upplever. Aktuella frågor lyfts och många gånger handlar det om etiska och moraliska frågor.
Aspiranthandledarutbildning
Polishögskolan utbildar de poliser som fungerar som handledare till polisaspiranterna när de genomför sin femte termin, praktikutbildningen. Under utbildningen får aspiranthandledarna verktyg och språk för att kunna hantera etik- och bemötandefrågor.
Vidareutbildning
Under vidareutbildningens kurser ingår etik- och bemötandefrågor som en naturlig del av utbildningen. Exempel på detta är t.ex. inom bastaktiken, där mycket tid ägnas åt att kursdeltagaren reflekterar över hur man uppfattas som polis, hur bemötande och uppträdande påverkar dem man möter. Ett moment är att reflektera över hur man kände och agerade i en polisiärt pressad situation man varit med om. Utvärderingar av utbildningen i bastaktik visar att majoriteten av kursdeltagarna har fått nya verktyg för att titta på sina egna attityder och värderingar och att man vill arbeta med dessa.
Övrigt
Rum för stillhet
På Polishögskola finns ett särskilt rum för stillhet, bön och meditation. Rummet ger studenter med olika behov en möjlighet att dra sig tillbaka för att reflektera, be eller för att få en stund i avskildhet. Polishögskolan vill värna rätten för alla studenter att under ordnade former få denna möjlighet.
